Ergonomi handlar om att anpassa en arbetsplats efter användarens behov. Här är fem tips på hur du kan öka välbefinnandet och effektiviteten på arbetsplatsen och minska fysiska besvär som kan uppstå i olika arbetssituationer.
Ett tråkigt ord
Ergonomi är ett tråkigt ord, precis som försäkring eller pension.
Vi spenderar tusentals timmar på kontoret under vår karriär - då är det viktigt att vi har vidtagit alla försiktighetsåtgärder! Ansvaret för ergonomin ligger på företagets HMS-chef, ofta generaldirektören eller skyddsombudet. Men alla (oavsett roll) borde ha ett stort intresse för ämnet.
Fem husregler för en god kontorshälsa
Du kan få mycket bra resultat om du arbetar aktivt för en bättre kontorshälsa. Först och främst kommer det att bidra till att minska de anställdas hälsoproblem. Dessutom kommer det att bidra till att förebygga och upprätthålla att de som är friska förblir så. En extra bonus är minskad sjukfrånvaro och mindre slitage på arbetskraften. Vill du också att det ska vara så här på din arbetsplats? Här är våra fem husregler för god kontorshälsa.
1. Arbetsplatsen ska vara anpassad till de anställda, inte tvärtom
Vi är alla olika. Det är därför viktigt att arbetsplatsen anpassas efter individen. Se till att du har en bra stol med justeringsmöjligheter, och justera höjden så att dina fötter vilar plant på golvet eller på ett fotstöd så att dina lår är parallella mot golvet (90 grader). Justera armstöden så att dina armar vilar försiktigt på dem med avslappnade axlar. Skärmen ska placeras direkt framför stolen, ungefär på armlängd avstånd. Den övre delen av skärmen ska alltid vara i ögonhöjd eller något under. Tangentbordet ska sitta direkt framför skärmen så att du inte behöver vända på huvudet och nacken ofta när du arbetar framför skärmen.
2. Stå upp för en god kontorshälsa
Vi sitter mer än någonsin, vare sig på jobbet, i bilen eller hemma i soffan. Om man räknar på det blir det ganska många timmars sittande på en dag. Uppmuntra dina kollegor att bryta upp arbetsdagen och variera mellan sittande och stående arbete. En bra tumregel är att höja skrivbordet efter arbetsdagens slut så att du står de första timmarna när du kommer till jobbet dagen efter.
3. Walk and talk
Det finns många fördelar för hälsa, kropp och själ om vi väljer att sitta mindre och röra oss mer. Gör det till en kultur att välja trappan istället för hissen. Uppmuntra kollegor att ha stående möten kontra sittande, eller gör en gammaldags promenad och prata istället för att sitta vid skrivbordet när du pratar med en kollega. Det finns mycket du kan säga när du går en promenad och får lite frisk luft, och du blir klarare i huvudet av det!
4.Kaffe- och bensträckarpause = rutin
Det krävs inte speciellt mycket för att få en god kontorshälsa. Ändå försummar vi ofta att göra de små sakerna som krävs, som att stretcha. Det är särskilt viktigt om du har ett stillasittande arbete. Då är det skönt att göra några stretchövningar vid kaffemaskinen eller på kontoret. Häng en lapp vid kaffemaskinen så att kollegorna påminns om att stretcha och stretcha dagligen.
5. Det är lättare att förebygga än att reparera
Ergonomi handlar om anpassningen mellan arbetsmiljö, tekniken och dig. För att undvika belastningsskador och sjukdom bör både arbetsgivare och arbetstagare ta hänsyn till vad som är god ergonomi. Det är viktigt att medarbetarna har bra hjälpmedel och arbetsutrustning som lämpar sig för de uppgifter de utför under en arbetsdag. Den som till exempel jobbar inom kundtjänst och spenderar mycket tid i telefon kommer självklart att ha nytta av ett headset, medan någon som sitter hela dagen framför datorn kommer att ha nytta av en ergonomisk mus.
Några råd:
- Organisera arbetet så att medarbetarna slipper tidspress och monotont arbete
- Säkerställa bra och regelbunden utbildning i ergonomi
- Skapa rutiner, information och delaktighet
- Upprätta en tydlig fördelning av ansvar och roller
Kom ihåg att det är lättare att förebygga än att reparera skador som redan uppstått. Bidra till en god kontorshälsa på din arbetsplats!
*Procentandelen som nämns i ingressen är hämtad från Jon Peddie Research (2017).
