Datorn är ett verktyg du använder varje dag. När det kommer till de riktigt tunga arbetsuppgifterna kanske de inte alltid håller måttet. Din arbetsgivare vill inte slösa pengar på utrustning du inte behöver, men kommer det faktiskt att kosta mer i längden att lägga mer pengar på en workstation?
Nedan hittar du tips som förhoppningsvis gör dig lite klokare på de olika funktionerna du hittar på en workstation, och som du behöver på arbetsplatsen. Men innan vi går vidare, var är egentligen skillnaden mellan en workstation och en stationär dator?
1. Kostnaden. De flesta arbetsdatorer kostar mellan 8 000 och 15 000 kr, medan en workstation ofta börjar vid 15 000 kr och kan gå så högt som 30 000 kr och uppåt för en kraftfull dator.
2. Fördelarna. En vanlig dator har tillräckligt med kraft för att kunna utföra de flesta arbetsuppgifterna som e-post, webbsurfing och ordbehandling. En workstation har å andra sidan mer kraft än så. De kan hantera CAD, animering, dataanalyser, foto- och videoredigering och liknande.
3. Uthålligheten. Komponenterna i en workstation är mer robusta och har en högre standard än en vanlig dator. Varje del, de vill säga; internminne, processor, moderkort, hårddiskar, grafikkort med mera, är byggda för att tåla verklig stress. I många fall kan en workstation fortsätta arbeta med projekt även när du gått hem för dagen.
4. Garantin. De flesta workstations kommer med 36 månaders garanti jämfört med de normala 12 månader som vanliga datorer ofta har. När det kommer till garanti på plats är det olika vad de olika tillverkare täcker.
Funktioner du får i en workstation
Datorer som klassas som worktations har bland annat dessa funktioner:
ECC-minne är en typ av datorminne som upptäcker och korrigerar fel för att göra ditt system mere tillförlitligt. Den fixar fel innan de påverkar ditt system och förhindrar datorer från att krascha - används ofta i forskning och finansiell redovisning där fel inte får uppstå.
Multiprocessering innebär att du kan köra två eller flera mikroprocessorer samtidigt och tilldela dem olika uppgifter. Fler processorer betyder mer kapacitet, men det garanterar inte bättre prestanda - det beror på vad du ska använda datorn till:
- Om du kör tung videoredigering eller andra program som behöver maximal processorkraft bör du ha en högre klockhastighet (2,9GHz) och färre processorkärnor.
- Om du använder många program samtidigt, som ordbehandlings-, bild- eller layoutprogram och en webbläsare, bör du ha fler processorkärnor och lägre klockhastighet (2,4GHz).
SSD, förkortning för Solid State Drive, fungerar annorlunda än en mekanisk hårddisk genom att den använder flashminne istället för magnetiska/mekaniska skivor för att lagra data. Den har inga rörliga delar vilket gör söktiden kortare och att den tål stötar. Det betyder mindre risk för fysiska fel. SSD:er är något dyrare per Gigabyte, så du betalar något mer för lite mindre lagringskapacitet än för en traditionell hårddisk.
Optimerad GPU, förkortning för Graphics Processing Unit, är en mikroprocessor som bestämmer hur varje enskild pixel ska visas på skärmen hela tiden. När GPU:n komponerar en bild används minnet för att lagra och hålla informationen om varje enskild pixel, färgen och var på skärmen denna pixel ska placeras. Ju högre GPU, desto mindre arbete behöver din CPU göra för att bearbeta en bild på skärmen. I vissa fall kan GPU:n ta över en del av belastningen från CPU:n vilket gör datorn snabbare.
Olika arbetsuppgifter kräver olika specifikationer
Det går inte att dölja det faktum att ju mer pengar du lägger på en workstation, desto mer kraft och prestanda får du. Men var försiktig. Häng inte upp dig för mycket på specifikationerna. Om du till exempel ska använda datorn för beräkningar och stora Excel-blad, så behöver du inte tigga chefen att investera i det bästa grafikkortet. Fundera på vad du egentligen ska använda datorn till, både nu och i framtiden.
Är det värt att investera i en workstation?
Lägger du tid på att hantera mjukvaruproblem, datorkrascher och driftstopp på grund av fördröjning, långsam dator och andra utmaningar på jobbet? För att ta reda på om en workstation faktiskt kan vara en bra investering för arbetsplatsen är det värt att ta reda på hur mycket tid som läggs på detta.
Låt oss säga att du spenderar 60 minuter per vecka på en dator med problem. Det motsvarar 47 arbetstimmar per år. Under loppet av fyra år, vilket är ungefär livslängden för en genomsnittlig arbetsdator, uppgår detta till 188 arbetstimmar.
Om vi tar den genomsnittliga timlönen från 2022, som är 185,65 kr, och multiplicerar den med 188 arbetstimmar, blir detta 34 902 kr. Det är praktiskt taget hela kostnaden för en riktigt kraftfull och exklusiv workstation, plus lite till.
Är du osäker på hur du ska gå vidare? Visa ovanstående beräkning för din arbetsgivare. Då borde hen förmodligen vara villig att investera i en pålitlig dator som ger dig en bättre och mer produktiv arbetsdag.
*Procentandelen som nämns i ingressen är hämtad från Jon Peddie Research (2017).
